Ja mina vänner, jag lever.
Jag jobbar och har inte mycket till liv. Fortfarande.
Nästa vecka har jag fått ledigt (thank god) och ska åka ner till Tyskland och hälsa på Verena.
Det ser jag verkligen fram emot.
Vi har inte setts sen hon åkte hem från usa den första augusti.
Det är jag, pappa och Ove som ska bila ner på måndag sen lämnar jag dem och flyger hem på söndagen.
Spännande!

Jag ska göra iordning här lite för att det är någon som ska komma och kolla på lägenheten vid fem.
Om han ska kunna komma in överhuvudtaget så måste detta göras.
Så det ska jag fixa med nu.
Oerhört roligt.

Jag skypade med Linnea lite snabbt igår.
Solbränd. Mars.
Inte rättvist.
Det är nästan så att jag känner mig tvingad att gå till solariumet och spendera alla mina pengar
(de få kronor jag har) på att bli brun nu.

Hur går det med Emma-ska-hälsa-på-oss-i-usa fonden?
Har ni kommit någon vart så jag kan komma snart eller? ;)

Jag saknar det.
Mitt amerikanska liv.

Nehe, om jag sitter här blir ingenting gjort.
Nu ska jag spela skit hög musik, sjunga (läs: skrika) och städa iordning.
Puss

klockan är lite över tio och jag börjar få ångest över att behöva gå till jobbet vid ett.
varför kan inte jag också veta vad jag vill göra?
i alla fall ha en liten aning, en liten hint kan jag väl få.
för en sak är säker.
jag vet att jag inte vill stå på en fabrik i hela mitt liv.
det är ingenting för mig.

jag sitter och klickar mig runt här lite på datorn,
kollar på tv och käkar frukost.
mina ben ligger utanför täcket och solas i solen som kommer in igenom fönstret.
varmt och mysigt.

nehe, jag orkar inte skriva mer nu linnea.
men här har du en liten uppdatering.
en bild från hawaii med, som jag gärna hade åkt tillbaka till.
puss