här ligger jag i soffan och kollar på south park.
en av tyskarna som bor här hemma för tillfället har aldrig sett det.
inte för jag har kollat på det själv.

vi har visat dom stan så dom kan säga att dom sett det.
bowlat och käkat på chaplin.
jag trodde att dom skämtade med mig men tydligen inte.
dom vill till store mosse i morgon.
jag skrattade nog en kvart.
vill dom det ska dom självklart det.
jag tänker inte följa med.

jag försöker hitta en film som jag kan kolla på imån morgon.
men blir inte nöjd med någon.
så jag skiter i det och går och lägger mig istället.
godnatt
kram
Emma

Igår när jag kom hem från bion med Linda och Karro tänkte jag pilla lite med en ny blogg. För att försöka lite själv och för att jag tänkte ha en annan för hela au pair resan. Några minuter efter jag hade skapat en ny kommenterade en tjej den nya bloggen. Hon skrev "vill du ha hjälp med designen?"

Visst tänkte jag. Addar mailadressen som hon sa och därifrån gör hon det precis som jag vill ha det. Jag bestämmer mig för att inte använda den jag tänkt och ber henne därför att ändra min nuvarande blogg.
Och den blev jätte fin tycker jag.

Hur mycket ville hon ha för detta tänker du då.
Hon ville att man skulle skriva om en pinsam händelse till en speciell blogg som hon skriver.
Visst, det är ingenting.
Skrev det och vips så var min blogg fixad.
Riktigt snällt.

Jag måste städa mitt rum för att om en timme kommer fyra tyskar hem hit.
Paul Jonas och hans 3 kompanjoner.
Det är en vän till familjen.
Jag förstår inte hur man vill fira nyår i Värnamo när man kan fira i Berlin.
Men det är deras val.
Dags att städa.

Kram
Emma

22 december 2008.
det är helt galet vad fort det har gått.
två dar kvar till julafton.
efter det några dagar till nyårsafton.
några dagar till sen tar jag mitt pick och pack och flyttar till USA.
den 12 januari har närmat sig ännu mer.
det är ju helt obeskrivligt konstigt.
dagen jag står på flygplatsen i köpenhamn kommer nog bli jobbig.
lämna ett helt liv.
ett liv som har tagit 19 år att bygga upp.
det är dags för nya äventyr.
det tråkiga med det är att jag har ingen att dela det med.
mer än det jag berättar över internet genom bloggen, telefon, msn och så vidare.
det läskiga är att jag är rädd att det inte är som det alltid varit när jag kommer hem.
och det kommer det ju inte.
men det får jag ta sen.
det är nu det roliga börjar.
emma claesson i USA.
det var ingen som trodde att jag skulle våga.
men jag trodde på mig själv. och här är jag.
redo med en enkelbiljett i handen.

nu är jag trött.
 har suttit med higgins på djursjukhuset hela dagen.
det är dags att ta en "skönhets"sömn.
godnatt
kram
Emma

idag är det min sista hela vecka på Herber.
det känns faktiskt rätt skönt, men ganska tråkigt.
jag och mamma åkte till växjö för att inhandla julklappar idag.
jag skulle köpa någon leksak till Ryan och Trevor.
det blev en spiderman dräkt och en turtles dräkt.
förhoppningsvis kommer dom tycka om dom.
sen fick jag ett mail av Donna idag igen.
hon skrev att hon beställt biljetterna till semestern.
det blev Puerto Adventuras i Mexico i ca 10 dar.
jag ska fira min 20 födelsedag i Mexico.
det känns rätt coolt.
som födelsedagspresent till mig själv funderar jag på att antingen dyka eller simma med delfiner.
det såg jag att man kunde där.
dyka visste jag redan, rätt självklart.
men simma med delfiner hade ju varit jävligt häfitgt!

nu ska jag dra mig.
kram
Emma

ligger i sängen och är totalt utmattad.
jag förstår inte varför.
men jag hoppar träningen idag.

jag ligger och tänker lite på usa. förvånad?
tänk om jag inte klarar det?
tänk så lever jag inte upp till deras förväntningar?
tänk så tycker dom inte om mig?
tänk så blir det hur bra som helst?
jag har börjat packa lite smått.
fixat lite av det som måste fixas.
det blir ju en del grejer.
det är ju inte någon vanlig en veckas semester eller en månad i thailand eller grekland.
det är ju som sagt ett helt år i usa.
där man inte bara behöver ha med sig sommarkläder utan ocksåv vinter-, vår- och höstkläder.
jag har frågat runt lite och alla som jag frågat säger att de tog med för mycket kläder.
jag ska försöka att inte göra det misstaget.
misstag och misstag det enda som kan hända är att jag får skicka hem väskor med grejer under tiden.
och det kan ju vara rätt onödigt.
men det kommer förmodligen att ske ändå.
med mitt shoppingberoende.

det är nu 35 dagar kvar.
helt sjukt!
jag vet inte riktigt alls vad jag känner när jag tänker på det.
en enorm lycka
en påbörjad saknad
en aning ledsen
pirr i magen
nervositet
det är bara en bråkdel av allt jag känner.
går det går det, går det inte så går det inte helt enkelt.
det är värt ett försök.
och om jag känner mig själv rätt är detta ingen big deal.
det klarar jag lätt som en plätt.
för jag klarar ju allt.

Kram Emma

jag håller på att städa ur mitt rum.
det är ingen vanlig städning.
jag ska plocka bort mina saker.
göra det redo för min resa.
det ska bli som ett tvrum.
mitt rum.
jag packar ner mitt liv
in i garderoben.

det börjar träffa mig nu, vad det är som händer.
vad håller jag på med?
jag har en klump i halsen och i magen.
det var det här jag varit rädd för.
jag får inte fega ur.
jag måste göra det här.
för mig.

jag måste fortsätta igen.
städa fram galma minnen för att sedan förflytta det till en plats
där det kan ligga och vänta på mig.
alla mina fina och värdefulla minnen.
jag har gråten i halsen, det är så konstigt alltihop.
jag borde köpa ett enormt kassaskåp och låsa in allt det v'ärdefulla.
så ingen kan ta det ifrån mig.
det borde jag.

Emma

jag halvligger i soffan här hemma och försöker skriva en packlista till usa.
men det går inte särskilt bra.
jag skrver i princip ner allt som finns i mitt rum.
det går inte.
det är så jävla svårt att bestämma mig nu vad jag behöver för ett helt år.
men mitt i allt skrivande får jag ett mail av Donna.
för er som inte vet är Donna min "host mom".
hon skriver vad jag inte behöver ta med mig, vilket är jätte bra.
då kan jag stryka det från min meter långa lista.
sen ..
sen skriver hon att hon och Chris (min "host dad") håller på att planera deras resa i Mars.
alltså semester.
hon skriver såhär:

By the way, we are planning our vacation for March and wanted to let you know that we'll likely be going either to Mexico or the Turks & Caicos for a week - we just can't decide.  We'd love to have you join us, but before I booked anything I wanted to make sure that you wanted to go and that you weren't planning to take a vacation yourself during the month of March.  Once we decide where we are going, I'll send you a link to the place so you can see it!

herregud! det räcker tydligen inte att jag ska få åka till usa.
jag ska få åka på semester också.
sola och bada!

nä nu måste jag faktiskt återgå till min lista.
jag måste komma på alla saker som måste fixas/köpas innan.
efter jul är det ju inte så mycket tid kvar till att göra sånt.

Take care!
Emma

nu är jag hemma från stockholm igen.
min intervju på ambassaden var hel konstig.
när jag väl kommit dit så får jag ställa mig i en lång kö utanför grindarna in till ambassaden.
där får jag stå i en halvtimme och vänta. jag trodde jag skulle frysa sönder.
min intervju skulle vara vid elva och när det tillslut blev min tur är klockan elva.
hon ropar fram mig och så vill hon se pass, brevet som passet ska skickas hem i sen, bar code pappret
och kvittot från banken.
när hon ser kvittot säger hon:
- det är ju bara 950 kr?
-va? säger jag. det skulle det ju vara. det sa dom när jag ringde och frågade när jag var på banken.
- jomen från och med idag kostar det 1050 kr.
jag trodde jag skulle svimma av. vad tusan säger dom inte det tidigare för då?
jag fick en karta och så sa hon.
- det tar ungefär en kvart att gå till närmsta bank.
sen sa hon.
- du får snabba dig för vi halv tolv släpper vi inte in fler!
VAD I HELVETE?!?!
Jag börjar springa mot det hållet hon pekat.
fick fråga en del för att komma fram till banken.
betala in hundra kr och sedan springa tillbaka.
jag kom tillbaka två minuter i halv flåsandes och halvt släpandes på mina ben.
när jag väl kommit in innanför grindarna och in i huset får jag sitta ner i ett proppfyllt rum och vänta i en timme.
rummet var helt tomt när det äntligen var min tur.
intervjun gick på 3 minuter.
jag som förväntat mig något helt annat.
men jag får i alla fall mitt visum.
det borde komma hem i slutet av veckan.
skönt det i alla fall.

W.W